Hej! Igår fick jag hem min lilla Chinese Crested-blandning på 4½ månader.
Han har tidigare bott med 13 andra hundar på en gård på landet, och numera ska han bo hos mig i min tvåa, tillsammans med mig, min vän, en katt och en kanin. Ganska centralt.
Han är dock otroligt skraj, för precis allt egentligen. Speciellt katten. Och katten för honom. Försökt fått dem och nosa på varann, men han vänder bara bort blicken och vill inte ens kolla på den. Igår kväll och idag så flög katten fram mot valpen och fräste med tassen i vädret, (ingen fysisk kontakt) och hunden skrek rätt ut i rädsla, och sitter numera och morrar så fort dom ser varann.
Han är väldigt passiv och stel inne. Blir rädd för köksluckor som låter, kollar sig hela tiden om ryggen. Vågar inte gå runt och inspektera lägenheten ensam. Kan inte äta sin mat eller dricka vatten om han inte sitter i knät, eller om jag åtminstone inte är i rummet. Gör jag något annat så blir han orolig och börja kolla sig omkring direkt och piper och gnyr. Han gör verkligen ingenting inne. Inga tecken på lek eller att han är nyfiken och vill gå runt och kolla..
Men utomhus är han helt annorlunda. Väldigt nyfiken, går bra i kopplet, är väldigt framåt, nosar, leker med pinnar han hittar osv.. Men så fort han är i lägenheten så blir han som paralyserad och jätteskraj, och verkar va orolig att katten ska lura bakom något hörn.
Men som sagt, han har ju bara varit här lite mer än ett dygn. Men ändå. Haft valpar förut, men aldrig detta problem att denna är så otroligt rädd och osäker. Vad kan jag göra för att hjälpa honom på traven? Hur? Vad? Eller ska ja bara vänta och hoppas att det går över med tiden?
Tacksam för svar!
Det är mycket värre om man har en valp som tror att kissen är mat/en leksak. 
